Gustavianska tiden
Gustav III tog makten och satsade på kultur, teater och konst. Det var en tid av glans och nya lagar, men den slutade dramatiskt med ett skott på en maskeradbal.
Den gustavianska tiden: Kungamakt, kultur och krig
Den gustavianska tiden är en dramatisk och viktig period i Sveriges historia som sträcker sig från år 1772 till 1809. Perioden har fått sitt namn efter två kungar: Gustav III och hans son Gustav IV Adolf. Det var en tid då Sverige gick från att styras av riksdagen till att kungen fick nästan all makt. Det var också en tid då kulturen blomstrade, men som slutade i katastrof med att Sverige förlorade en tredjedel av sitt landområde.
Missnöje hos adeln och kriget mot Ryssland
Trots att Gustav III var populär bland folket och konstnärerna, fanns det en grupp som var mycket missnöjd: adeln. De hade förlorat sin politiska makt vid statskuppen 1772. För att tysta kritiken och ena landet bestämde sig Gustav III för att starta ett krig mot Sveriges gamla fiende Ryssland år 1788.
Kriget gick inte som kungen hade tänkt sig. De svenska officerarna, som var adelsmän, vägrade i vissa fall att lyda order och skrev ett upprorsbrev som kallades för Anjalaförbundet. De ville ha fred och mer makt. Kungen lyckades slå ner upproret och genomdrev en ny lag, Förenings- och säkerhetsakten, som gjorde honom nästan helt enväldig. Adeln hatade honom nu ännu mer, medan bönderna och borgarna ofta stod på kungens sida. Kriget mot Ryssland slutade 1790 utan att gränserna flyttades, men den svenska flottan vann en stor seger vid Svensksund.
Maskeradbalen och mordet
Hatet från adeln ledde till slut till en sammansvärjning. En grupp adelsmän bestämde sig för att mörda kungen. Den 16 mars 1792 hölls en stor maskeradbal på Operan i Stockholm. Kungen hade fått ett varningsbrev men valde att gå dit ändå.
Mitt i folkhavet omringades Gustav III av män i svarta kåpor och vita masker. En av dem, kaptenen Jacob Johan Anckarström, sköt kungen i ryggen med en pistol laddad med skrot. Kungen ropade "Jag är sårad!" och fördes ut. Han dog inte direkt, utan levde i två veckor med svåra smärtor innan han avled av blodförgiftning den 29 mars 1792.
Slutet på eran: Förlusten av Finland
Efter Gustav III:s död blev hans son kung med namnet Gustav IV Adolf. Han avskydde den franska revolutionen och Napoleon, som hade tagit makten i Frankrike. Gustav IV Adolf drog in Sverige i krig mot Frankrike och dess allierade.
Detta ledde till en katastrof. År 1808 anföll Ryssland (som då var i förbund med Napoleon) den östra delen av Sverige, alltså Finland. Det svenska försvaret var dåligt förberett och kungen ledde kriget på ett sätt som många tyckte var förvirrat. År 1809 tvingades Sverige ge upp hela Finland till Ryssland. Det var en enorm chock. Finland hade varit en del av Sverige i över 600 år.
Svenska officerare och ämbetsmän insåg att Gustav IV Adolf måste bort för att rädda landet. Han avsattes i en ny statskupp våren 1809 och landsförvisades. Därmed var den gustavianska tiden slut, och Sverige fick en ny regeringsform som återigen begränsade kungens makt.
Viktiga begrepp
1. Grundlag
En lag som är svårare att ändra än andra lagar och som bestämmer hur landet ska styras.
Statskupp
Ett plötsligt och ofta olagligt övertagande av makten i ett land, ofta genomfört av militären eller politiska ledare.
Adel
Det högsta samhällsståndet under denna tid. De hade särskilda förmåner, som att slippa betala skatt och rätt till höga poster inom militären, men förlorade makt under Gustav III.
Svenska Akademien
En kulturinstitution grundad av Gustav III år 1786 med uppgift att främja det svenska språket och litteraturen.
Enväldig
När en enda person (oftast en kung eller drottning) har all makt att styra landet själv, utan att behöva fråga riksdagen.
Instuderingsfrågor
- Varför genomförde Gustav III en statskupp år 1772, och vad blev resultatet av den?
- Gustav III satsade mycket på kultur. Ge exempel på två saker han grundade eller skapade som finns kvar än idag.
- Hur slutade den gustavianska tiden år 1809, och vilken stor förändring skedde för Sveriges karta då?
- Varför var adeln så missnöjd med Gustav III, och vad ledde detta missnöje till år 1792?
Källförteckning
- Hedenborg, S. & Kvarnström, L. (2006). Det svenska samhället 1720–2000. Studentlitteratur.
- Lindqvist, H. (1995). Historien om Sverige: Nyttan och nöjet. Norstedts.
- Nationalencyklopedin (NE). Frihetstiden och Gustav III. Tillgänglig på NE.se.
Gustavianska tiden
Den gustavianska tiden är en viktig period i Sveriges historia. Den börjar år 1772 och slutar år 1809. Perioden har fått sitt namn efter två kungar som hette Gustav. Den mest kända av dem är Gustav III. Under den här tiden förändrades Sverige mycket, både när det gäller hur landet styrdes och hur kulturen såg ut.
En ny kung tar makten
Innan Gustav III blev kung hade riksdagen nästan all makt i Sverige. Det fanns olika partier som bråkade med varandra. Detta kallades för frihetstiden. Många människor tyckte att det var rörigt och att politikerna bestämde för dåligt.
År 1771 blev Gustav III kung. Han ville att kungen skulle ha mer makt igen. År 1772 genomförde han därför en statskupp. Det var en snabb förändring av makten utan att mycket blod spilldes. Gustav III samlade soldater och tvingade riksdagen att ge honom mer makt. Folket jublade eftersom de hoppades att kungen skulle styra landet bättre än riksdagen hade gjort.
Kultur, teater och franska språket
Gustav III var mycket intresserad av kultur. Han älskade teater, opera och litteratur. Hans stora förebild var landet Frankrike. Kungen ville att Sverige skulle vara lika fint och bildat som Frankrike. Därför grundade han Operan i Stockholm och Svenska Akademien.
Svenska Akademien finns kvar än idag och det är de som delar ut Nobelpriset i litteratur. Under den här tiden började man skriva mer på svenska, men man lånade också många ord från franskan. Kungen lät också bygga vackra hus och slott i en stil som kallas gustaviansk stil.
Krig och missnöje
Även om Gustav III gjorde mycket för kulturen, var inte alla nöjda. Adeln tyckte illa om att kungen hade tagit deras makt. För att bli mer populär startade Gustav III ett krig mot Ryssland år 1788. Kriget gick inte så bra i början och många adelsmän protesterade. Till slut slutade kriget utan att någon sida vann stort, men kungen hade visat att han var stark.
Missnöjet hos adeln försvann dock inte. En grupp adelsmän bestämde sig för att mörda kungen.
Skotten på operan och slutet
Den 16 mars 1792 gick Gustav III på en maskeradbal på Operan i Stockholm. Där sköt en man som hette Jacob Johan Anckarström kungen i ryggen. Kungen dog inte direkt, men han fick svåra skador och dog två veckor senare.
Efter Gustav III:s död blev hans son, Gustav IV Adolf, kung. Han regerade fram till år 1809. Under hans tid förlorade Sverige hela Finland till Ryssland i ett krig. Det var en stor förlust för Sverige. År 1809 avsattes Gustav IV Adolf och den gustavianska tiden var slut.
Viktiga begrepp
1. Statskupp
När en person eller en grupp plötsligt tar makten i ett land med våld eller hot, ofta olagligt.
2. Adel
En grupp människor som förr i tiden hade särskilda rättigheter, makt och ofta ägde mycket mark.
3. Svenska Akademien
En grupp som grundades av Gustav III för att vårda det svenska språket. De utser idag Nobelpristagaren i litteratur.
4. Maskeradbal
En fest där gästerna har masker för ansiktet och klär ut sig.
Instuderingsfrågor
- Vad hette kungen som tog makten från riksdagen år 1772?
- Vilket land var Gustav III:s stora förebild när det gällde kultur?
- Vad hände på maskeradbalen år 1792?
- Vilket stort område förlorade Sverige under Gustav IV Adolfs tid?
Källförteckning
- Lönnroth, Erik, Den stora rollen: kung Gustaf III spelad av honom själv, Norstedt, Stockholm, 1986.
- Nationalencyklopedin, uppslagsord: Gustav III och Gustavianska tiden, (hämtad 2024-05-20).
- Tandefelt, Henrika, Gustav III inför sina undersåtar: konst som politiskt vapen, Atlantis, Stockholm, 2008.