Efter stormaktstidens slut varade Frihetstiden mellan 1718 och 1772. Det var en tid då Sverige förändrades i grunden. Innan dess hade Sverige varit en stormakt som styrdes av enväldiga kungar, men ständiga krig hade gjort landet fattigt och folket trött. När kungen Karl XII sköts till döds i Norge 1718, såg många chansen till förändring.

Svenskarna ville inte längre att en enda person skulle bestämma allt. Man ville ha "frihet" från det kungliga enväldet. Därför skrevs nya lagar, så kallade grundlagar, som flyttade makten från kungen till riksdagen. Kungen fanns kvar, men han fick mest skriva under papper och vara med på fester. Det var riksdagen som bestämde hur landet skulle styras.

Hattar och Mössor - Sveriges första partier?

I riksdagen växte två olika politiska grupper fram. Man kan säga att de var Sveriges första politiska partier. De kallades för "Hattarna" och "Mössorna".

Hattarna bestod ofta av adelsmän och rika köpmän. De drömde om Sveriges gamla storhetstid och ville att Sverige skulle bli mäktigt igen. De satsade mycket på handel och fabriker (manufakturer), och de ville gärna kriga mot Ryssland för att ta tillbaka förlorad mark.

Mössorna var deras motståndare. De tyckte att Hattarna var äventyrliga och slösaktiga. Mössorna ville ha fred och sparsamhet. De tyckte det var bättre att satsa på jordbruket än på dyra krig. Namnet "Mössorna" fick de av Hattarna som hånade dem och sa att de pratade i nattmössan.

Frihetstiden - vetenskapens guldålder

Frihetstiden handlade inte bara om politik. Det var också en tid då vetenskap och kultur blomstrade. Man kallar ofta tiden för "upplysningen" eftersom man trodde att kunskap och förnuft skulle lysa upp mörkret.

Vetenskapsakademien grundades 1739 för att sprida "nyttig kunskap" till folket. Man ville lära bönderna hur de kunde odla bättre och få större skördar.

Den mest kände svensken från denna tid är Carl von Linné. Han redde ut naturens oordning genom att ge alla växter och djur latinska namn och sortera in dem i klasser. En annan viktig person var Anders Celsius, som skapade den termometer-skala vi använder idag.

Eva Ekeblad var en grevinna som blev den första kvinnan i Vetenskapsakademien. Hon lärde svenska folket att man kunde göra mjöl och brännvin av potatis, vilket minskade risken för svält.

Tryckfrihet och det svenska språket

Under frihetstiden hände något unikt i världen. År 1766 fick Sverige en tryckfrihetsförordning. Det var en lag som sa att man fick skriva och trycka nästan vad man ville utan att staten censurerade (tog bort) texten i förväg. Man fick också rätt att läsa myndigheternas papper.

Detta var väldigt modernt för sin tid. Samtidigt blev det svenska språket viktigare. Tidigare hade man mest skrivit på latin eller franska i vetenskapliga sammanhang, men nu började man skriva mer på svenska så att fler kunde förstå.

Tidningen Then Swänska Argus, skriven av Olof von Dalin, var populär och skrevs på ett enkelt och roligt språk.

Frihetstidens slut

Trots framstegen var det inte alltid lugnt. Hattarnas krig mot Ryssland blev ett misslyckande och ledde till att Sverige förlorade ännu mer mark. Dessutom var det mycket korruption, vilket betyder att politiker tog emot mutor från utländska länder för att rösta på ett visst sätt.

Folket började tröttna på riksdagens bråk. När Gustav III blev kung såg han sin chans. År 1772 genomförde han en statskupp. Med hjälp av militären tvingade han riksdagen att ge honom makten tillbaka. Enväldet kom tillbaka, den Gustavianska tiden inleddes och frihetstiden var över.